Anländer
tandläkare 08.00! Som tittar på mig och utbrister: ”Men vad gör du här? Du har
tid nästa vecka!” Svär inombords. ”Men vi kan nog klämma in dig om en stund!”
Älskar min tandläkare! Snabb koll – till fördelarna med att lida av ”tandvårds-ängslan”
hör att sköta sina tänder minutiöst – inga hål - sedan på väg. ’
Har ju fortfarande
inte ätit något så stannar på en bensinstation för att inhandla frukost. De
vill ha 27:- för en liten torr fralla!!! (Jag behöver inte längre kommentera mitt val av multipela utropstecken) Vägrar naturligtvis betala denna hutlösa summa och fortsätter mot
vad jag vet är ett välrenommerat bageri. ”Vi har flyttat till andra lokaler”
står det på anslaget på dörren... Hrmm. Går modstulen tillbaka till bilen – som
vägrar öppna sig! Batterierna i nyckeln, som styr huruvida man bereds tillträde
till bilen eller inte, har sagt upp sig. Plånboken har jag i handen, men mobil
och busskort ligger snällt i väskan i bilen…
En bit från
bageriet finns en bilverkstad. Som byter batterier. Och bjuder mig på en, vid det
här laget mycket välbehövlig, kopp kaffe. Love them!
Får igång bilen
och kör mot infartsparkeringen. Klockan har passerat 09.00. Uppenbarligen det
magiska klockslag då ALLA har begett sig till sina arbeten. Det finns inte en
enda plats! Såvida man inte är sjöjungfru och beredd att överväga alternativ som
vanliga människor inte ens ser! Parkerar således bilen uppe i en skogsdunge som
är så lerig att ingen normal människa ens hade kommit på tanken…
Anländer city och
tänker mig fortfarande någon typ av frukost. Det blir så småningom en banan och
en stor låda smågodis…
Anländer till
skolan, en aning försenad… Läser mejlen innan jag beger mig till den åberopade
föreläsningen. Där finns en fråga från min chef:
”Hallå, var är
mina lärare?”
Öhhhhm…. Här!…. Typ…
