I fredags var det nog. Vid frukostbordet tittade jag på partnern och insåg att vi inte längre talar samma språk. Inte har samma mål. Att det inte kommer att leda någon vart. Jag har känt det på mig då och då, inte riktig orkat ta tag i saken, men nu var det alltså nog. Faktiskt.
En timme senare gjorde jag slut. Via telefon. Fegt kanske, men jag kunde inte komma på något bättre. Trots böner och löften om förbättringar var jag orubblig i mitt beslut. Jag var dessutom ganska bitsk, talade om en och annan sanning utan att svepa in den på något sätt. Är man sjöjungfru så är man, det kan man inte riktigt styra!
En stund senare ringde jag upp en ny. Bara för att kolla om det fanns något lockande erbjudande. Och det gjorde det!
Så nu har jag, efter över tjugo år, bytt morgontidning!