Skilsmässa!

Många förhållanden slutar i separation, även de man minst anat. Just det här förhållandet har visserligen inte varit särskilt passionerat, men ändå ihärdigt, lite ups-and-downs, men på det hela stabilt. I över tjugo år. Men så smyger sig den där förändringen omärkligt in. Man börjar märka ord. Irritera sig på formuleringar och attityder. Lägga märke till skavanker. Jämföra med andra.

I fredags var det nog. Vid frukostbordet tittade jag på partnern och insåg att vi inte längre talar samma språk. Inte har samma mål. Att det inte kommer att leda någon vart. Jag har känt det på mig då och då, inte riktig orkat ta tag i saken, men nu var det alltså nog. Faktiskt.

En timme senare gjorde jag slut. Via telefon. Fegt kanske, men jag kunde inte komma på något bättre. Trots böner och löften om förbättringar var jag orubblig i mitt beslut. Jag var dessutom ganska bitsk, talade om en och annan sanning utan att svepa in den på något sätt. Är man sjöjungfru så är man, det kan man inte riktigt styra!

En stund senare ringde jag upp en ny. Bara för att kolla om det fanns något lockande erbjudande. Och det gjorde det!

Så nu har jag, efter över tjugo år, bytt morgontidning!

Vatten på kvarnen…

Min kära mor har aldrig uppmuntrat mitt hästintresse. Detta kan ha flera orsaker:
·         Den odör som dotterns kläder gav ifrån sig efter stallbesök

·         Mängden lera som dotterns stövlar släpade med sig över tröskeln

·         Det humör dottern uppvisade då blodsockernivån var låg efter många timmar i stallet

·         Telefonsamtalet då hon uppmanades komma och hämta sin dotter vars brutna näsben, ett resultat av hoppträning, behövde läkartillsyn

·         Hopptävlingen som hon bevittnade då dottern under loppet av ett par minuter blev avslängd två gånger. Och därefter tvingades lyssna på stallförmannens åtskilliga berättelser om betydligt allvarligare tillbud…

Jag vet inte om det blev så mycket bättre av att hon i förrgår följde med dottern till dennes vackra häst och bevittnade hur sagda häst, i ett anfall av akut rädsla, sprang över dottern och därmed orsakade en muskelskada i ena benet – på sagda dotter.

Alla kvarnar behöver inte vattnas!

Enkel matematik


En hint till mina följare: långvarig tystnad från min sida kan bero på två saker:

1, det har dykt upp en riddare på vit springare som har tagit mig med på en fantastisk resa lång bortom rim, reson och tangentbord.

2, LOAD har drabbat mig på ett sätt som inte ens jag kan skämta om

Gissa nu!

Facit: A, hunden drabbades av ögoninflammation, förmodligen förorsakad av ett hårstrå i samband med klippning. Resulterade i veterinärbesök och ögondroppar. Detta stärker hans tes om det onödiga i att klippas. B, hästen drabbades av multipel ledinflammation. Resulterade i veterinärbesök och tvångsinternering. Detta stärker hennes tes om det onödiga i allt annat än semester i beteshage. C, min nyvunna status som student och allt vad det innebär av frånvaro av inkomster…

Enkel matematik: A+B blir inte lika med C!

LOAD rules!