Till sjöjungfruns
förbannelse hör att aldrig vara riktigt nöjd med det som är, att alltid ana det
grönare gräset på andra sidan… Alltså funderar jag fortfarande på vad jag ska
bli när jag blir stor. Läraryrket är ofta rätt kul, men styrs alltför mycket av
krafter som inte är sjöjungfruanpassade. Dessa skulle jag kunna tänka mig att
starta en helt egen blogg om, men den skulle inte bli särskilt humoristisk.
Yrkesvalet, såväl som valet av teleoperatör, partner, dagstidning och bensinstation
kommer således till en punkt när man måste göra ett aktivt val – vill jag
verkligen fortsätta med detta? Och om svaret på den frågan är nej – vad vill
jag då? Jag har några uppslag!
Entreprenör inom
vilket hantverk som helst. Lediga fredagar. Inte känna någon som helst press
att klara budget- eller tidsramar. Göra stickjobb och debitera två kunder för
samma tid. Jag är ganska händig och skulle kunna klara både bygguppdrag,
enklare elarbeten och bilreparationer.
Galgsorterare på
Ullared. Det finns minst tio olika sorter! De ska samlas in från kassorna och
sorteras till rätt låda så att de kan återanvändas! Amazing!
Hovslagare. Kunna
välja mina kunder, arbetstider och hur mycket av inkomsten jag vill deklarera. Komma
flera timmar efter avtalad tid. Eller inte alls, det kan ju dyka upp något
roligare. Debitera hutlösa priser. Göra slarvjobb och sedan göra mig
oanträffbara vid reklamationer. (Det finns undantag, ett av dem är den tjej som
sedan ett drygt år servar den större av mina fyrbenta älsklingar, men det är
inte den typen jag själv kan tänka mig att bli.)
PR-konsult. Sälja
på vem som helst vad som helst. Mot hutlös ersättning och provision. Kan inte
vara så svårt, bara att tuta, blunda för alla moraliska betänkligheter och
köra!
Snöröjare i den
här kommunen. Ledig året runt! Oavsett nederbörd!
Politiker. Inte
behöva ha några som helst kvalifikationer och ändå uttala mig i alla tänkbara
frågor. Klart sjöjungfruanpassat!