Karriärbyte?

Till sjöjungfruns förbannelse hör att aldrig vara riktigt nöjd med det som är, att alltid ana det grönare gräset på andra sidan… Alltså funderar jag fortfarande på vad jag ska bli när jag blir stor. Läraryrket är ofta rätt kul, men styrs alltför mycket av krafter som inte är sjöjungfruanpassade. Dessa skulle jag kunna tänka mig att starta en helt egen blogg om, men den skulle inte bli särskilt humoristisk. Yrkesvalet, såväl som valet av teleoperatör, partner, dagstidning och bensinstation kommer således till en punkt när man måste göra ett aktivt val – vill jag verkligen fortsätta med detta? Och om svaret på den frågan är nej – vad vill jag då? Jag har några uppslag!

Entreprenör inom vilket hantverk som helst. Lediga fredagar. Inte känna någon som helst press att klara budget- eller tidsramar. Göra stickjobb och debitera två kunder för samma tid. Jag är ganska händig och skulle kunna klara både bygguppdrag, enklare elarbeten och bilreparationer.

Galgsorterare på Ullared. Det finns minst tio olika sorter! De ska samlas in från kassorna och sorteras till rätt låda så att de kan återanvändas! Amazing!

Hovslagare. Kunna välja mina kunder, arbetstider och hur mycket av inkomsten jag vill deklarera. Komma flera timmar efter avtalad tid. Eller inte alls, det kan ju dyka upp något roligare. Debitera hutlösa priser. Göra slarvjobb och sedan göra mig oanträffbara vid reklamationer. (Det finns undantag, ett av dem är den tjej som sedan ett drygt år servar den större av mina fyrbenta älsklingar, men det är inte den typen jag själv kan tänka mig att bli.)

PR-konsult. Sälja på vem som helst vad som helst. Mot hutlös ersättning och provision. Kan inte vara så svårt, bara att tuta, blunda för alla moraliska betänkligheter och köra!

Snöröjare i den här kommunen. Ledig året runt! Oavsett nederbörd!

Politiker. Inte behöva ha några som helst kvalifikationer och ändå uttala mig i alla tänkbara frågor. Klart sjöjungfruanpassat!