Ännu ett uppbrott!

Så börjar ännu ett förhållande närma sig sitt slut! Efter många, många år, 30, tror jag, är det snart över. Jag talar medlemskap i OK. Eller OKQ8 som det numera heter. Vårt förhållande är långt och har varit innerligt.

Jag var 14 år och hade blivit med häst. Om jag inte tog henne direkt skulle hon avlivas. Det fick inte ske. Ett av problemen var att hitta ett ställe att ha henne på. Jag tog telefonkatalogens kartor och började cykla. Till Ekerö. Och Nacka. Och Värmdö. Och Tyresö. Där gick jag in på en OK- mack. Ställde den vanliga frågan: ”Hej, finns det några stall här i närheten där man kan hyra in sin häst?”Mannen som svarade hade ett förslag. Det förslaget resulterade i att jag fick min häst. Hans dotter har senare blivit min bästa sjöjungfrusyster. Macken blev min första fasta arbetsplats. Där mötte jag min (numera X-) man. Där fick jag erfarenheter och vänner för livet. Där finansierade jag genom extraarbete min utbildning. OK har betytt mycket för mig.

När jag började arbeta på OK lämnade medlemmarna varje år in en liten påse där de prydligt räknat ihop summan av årets kvitton för att på det sättet få del av sin återbäring. Detta är en förmån förunnat delägare. Senare kom denna procedur att förenklas genom ett medlemskort som kunde dras i en kortläsare och därigenom automatisk registrera inköpen. Ett par år senare fanns möjligheten att koppla denna registrering till sitt kontokort.

I veckan fick jag ett litet brev. Från OKQ8. Där meddelade de att denna registreringsmöjlighet inte längre kommer att finnas. Av sekretesskäl (eller hur!!! Återigen multipela utropstecken, ytterst befogade) avaktiveras kopplingen till kontokortet! Men det finns fortfarande en möjlighet att få köpen registrerade direkt – att skaffa DERAS kontokort!

Ojdå! Hoppsan! Visst! Jag avsäger mig genast det kort jag har, och de förmåner jag via detta har i form av ekonomisk rådgivare och ränterabatter… eller? Eller kanske tankar på en annan mack som ligger betydligt närmare?