Nu är de ute efter
mig igen. Tränger sig in i frukosten, på vägen till jobbet, i alla medier.
Politikerna. De fiskar efter min röst.
Jag kan tycka att
det är så oerhört fascinerande. De lovar och lovar. Bättre skola, bättre för
pensionärerna, bättre vägar, bättre pappamånad, bättre trygghet, bättre
arbetstillfällen, bättre skatter – bättre allt!
Jag efterfrågar
motsatsen! Vilka partier vill INTE satsa på skola, pensionärer, vägar, pappor, trygghet
och bättre utnyttjande av skatterna? Allt detta är ju så fånigt uppenbart.
Ingen går till val med slagorden ”Spara ännu mer på skolan!”. ”Låt
pensionärerna bekosta välfärden!”, ”Demontera vägnätet!”, ”Låt papporna slippa
ansvar för barnen!”, ”Trygghet är överskattat!”, eller ”Ju färre jobb desto
bättre”!
Mitt ödmjuka
förslag är därför: Ålägg partierna att redovisa vad de INTE vill!
I tonåren hade jag
och min bästa sjöjungfrusyster ett parti: Långskånkarna. Vi klistrade dekaler
på våra hästar och marscherade under valåret i vår förort skanderande: ”Rösta
på Långskånkarna – alltid värst!” På dekalerna stod det ”Röka”, ”Kröka”, ”Möka”
och ”Föröka”. Inte så moget, kanske, men på många sätt minst lika relevant som
andra partiers slagdängor. Fritt från fnoskler.
Jag kommer att
omedelbart lägga min röst på det parti som driver tesen ”Vi kommer INTE att se
mellan fingrarna med övertramp begångna mot sjöjungfrur”, det vill säga
inskränkningar i individens rätt att röra sig fritt i livets alla dimensioner!
Inkluderande reducering av sjöjungfruns djurs försäkringspremier…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar